LITTLE TALKS

 det är naturligt att en art anpassar sig till rådande förhållanden för att kunna överleva. jag tror också att människan anpassar sig till omvärlden för att få det så pass bra som möjligt. för det är mänskligt beteende att hela tiden vilja ha det bättre, mycket vill ha mer sägs det. i vårt hushåll på Ekholmsvägen råder en typ utav harmoni, en symbios skulle man kunna säga. människor av olika slag sammanstrålar i ett liv tillsammans. olika bakgrunder, olika kön och olika förutsättningar. ändå går dessa så bra ihop, allt i enhet med the law of attraction. eller hur var det nu? var det lika som attraherade lika? eller motsatsen? eller är det i enhet med Wasas reklam att man blir det man äter, vilket översätts till att man blir som man umgås? hur det än ter sig så lever vi i harmoni, och lika eller olika, så passar vi även bra ihop. kanske lite för bra med tanke på att jag igår blev inbjuden i killarnas "broocode". stolt och lite mallig över detta blev jag jätteglad. blev dock lite mycket testostron i rummet när det blev brudsnack. demonstrativt tog jag då fram mina nagellack och målade naglarna. självklart är jag fortfarande en bro, men ibland måste man bara återställa världsordningen lite. allt för mycket obalans är aldrig bra. 

En av våra testostronosande dagar, blir inte så mycket mer manligare

LOVE LIFE

jag vet inte hur många gånger jag har lagt upp denna bild, eller hur många gånger jag tittat på den för den delen. det är så mycket känsla, så mycket glädje, en gnutta sorg och ett uns lycka. det är med skrattet i maggropen jag tittar på denna bild. och för att förtydliga, hade jag fått välja så hade detta, utan tvekan, varit the screensaver of my life!

HEY, I´M IN THE BAND

har på allvar börjat knyta löparskorna flera dagar i veckan för att ta mig ut i löparspåren. hundratals mil med olika cykelbanor och motionsspår måste såklart upptäckas. inte ensam om detta så träffar jag allt som oftast på massa med människor. alla med olika löpstilar och skor. grejen vi dock har gemensamt är vårt engagemang i just dessa skor, om än så olika. detta har lett till en "tyst gemenskap". man möter varandra i sitt flåsande och ger varandra uppskattande blickar samt ett leende som uttrycker "fan, you go girl!". detta har lett till att jag, redan innan jag begett mig ut för att svettas, funderar på vilka jag möter idag. denna tysta gemenskap hjälper mig mer ofta än sällan att orka lite längre så att personen jag möter inte ser att jag ger upp. så med detta sagt ger jag mig ut på dagens runda, för att ta reda på vilka jag kan tänkas möta idag.

TIME GOES BY SO SLOWLY FOR THOOSE WHO WAIT, NO TIME TO HESITATE

tiden bara flyger fram. och som pappa alltid är så snabb att påpeka, så går det bara snabbare med åren. hemsk tanke.... med min uträkning borde det alltså resultera i någon likt det följande: om ett år idag känns som ungefär 0,9 år. om man då tänker sig att det vart annat år försvinner ungefär en månad så innebär det att om två år så kommer ett år att kännas som 0.8 månader. detta resulterar i följande; om 16 år så kommer ett år att kännas som noll månader. tiden kommer då att gå så fort så man inte ens hinner reflektera över att tiden går och vart man då i livet står. tur jag är en kvinna, för ska jag hinna med allt finns det inget annat sätt än  att multitaska!

DET BLIR INTE ALLTID SOM MAN TÄNKT SIG

med hösten kommer en längtan efter förändring. lagom tills sommaren drar sina sista suckar vaknar man upp ur sommardvalan och inser att det är dags för förändring i ens liv. det är något litet man behöver för att väcka sig själv till liv så man är redo inför den alltför mörka och kalla vintern, som häckar runt hörnet. oftast är det håret som får stå för en förändring, och allt för ofta i form av en ny, kortare frisyr. denna höst håller jag dock hårt i hårsaxen. istället tar jag fram tygsaxen och min pfaff 95 för att producera. minst lika snyggt och tio gånger mysigare. 

JO MEN JUST

att det alltid ska vara likadant, alltid. och då menar jag verkligen alltid. efter att ha gått i skolan i 13 år, med ett nyss påbörjat 14:e, och därmed lika många första skoldagar, är det nog så märkligt att det är samma visa varje gång; tidig sänggång så man får sova länge. vakna i god tid för att leta igenom garderoben minst fem gånger i hopp om att något snyggare än det man just drog fram. och sen, den lite nervösa magen som efter alla dessa år, inte kommit över nervositeten av att återvända efter ett sommarlov. misstolka mig inte, det är mysigt på sitt sätt att fortfarande ha kontakt med den lite mer barnsliga sidan. för hur det än är, kommer man nog aldrig att bli riktigt vuxen. 

För nog var det en fin sommar, alltid.

ONLY GIRL IN THE WORLD

tjuvlyssnade idag på ett samtal i kaffekön. NEJ, jag är inte den som tjuvlyssnar och JA, jag var ensam och hade tråkigt. hursom, framför mig stod två killar. väldigt fina till utseende och väldigt rikssvenska i uttalet. helt perfekt! då behöver jag inte översätta för mig själv i skallen som jag hade behövt göra om det nu hade varit goo´ göteborska eller gud förbjude, skånska!  mitt i allt säger den snygga killen med lugg att han måste "gitta iväg för att mata katterna" där hemma. minst lika oförstående som jag, frågar den andra killen om det var hans flickväns katt. och ännu mer oförstående sa samma oförstående kille hejdå när det visade sig att han blivit av med sin lunchkompis för att vederbörande skulle hem och mata katterna som varit ensam i två timmar. gissar inte att det blir någon djupare vänskap där, för vem är han att konkurrera med snygga luggens katter......

COSMIC LOVE

Leker kurragömma med mamma över min packning. Plockade upp dataväskan och fann en strut med choklad till gosegumman. Puss på dig som kan få mig att må bra 120 mil bort. Puss på dig säger jag bara!

Published with Blogger-droid v2.0.4

SUMMERLOVI'N

Som ett borttappat brev på posten kom äntligen sommaren. Nog så sen, men jag är inte den som sitter stilla när det äntligen bjuds upp till barfotadans i gräset.

Published with Blogger-droid v2.0.4

WILL BE COMING BACK FOR YOU ONE DAY

det är något med att ha en egen bostad. det är lite vemod samtidigt som det är lycka och glädje. det är harmoniskt men ändå lite jobbigt. det är så himla mycket på en gång så det är svårt att sätta ett finger på känslan, med hela handen kanske jag får med fler känslor. för det är verkligen en bitterljuv blandning, men inte någon gång ångrar jag mitt beslut att flytta. hade det inte varit för flytten hade jag inte lärt mig att uppskatta det som jag en gång tog för givet, för det finns inget så enkelt som att bli hemmablind. det är först när man saknar något som man förstår hur mycket det egentligen betydde. därför har den här sommaren varit en av de bästa. varje sekund har jag njutit och varje ögonblick har jag uppskattat, lika som jag uppskattar att vara tillbaka i söder. för hur det än är så älskar jag linköping. på samma sätt som arvidsjaur är mitt hem, är linköping min stad. och det tillsammans är det den bästa blandningen.

THE FAME

Tar Highway Unicorn till Electric chapel (aka. Globen) i slutet av Augusti för att se på The queen Lady Gaga och leva on The edge of glory. Vi ska vara Bad kids och dricka Bloody mary, leka att vi är Heavy metal lovers. Vi ska Marry the night, men inte svika som Judas gjorde. För We are born this way, och vi är inte americanos och vi säger inte Scheisse!

SUMMERSALE

Sommaren är snart över utan att det ens var någon sommar. Snart är det höst och det med besked.

Published with Blogger-droid v2.0.4

INFECT ME WITH YOUR LOVING

Ibland blir jag avundsjuk. Jag är inte avundsjuk av mig därför blir jag både arg på mig själv och förvirrad för det är ingen känsla som jag tycker om. Är man inte nöjd med det man har så får man själv ändra på det. Så enkelt är det. Men när det kommer till framtiden kan man inte påverka allt för mycket då mycket av det som väntar är ovisst. Ibland blir jag avundsjuk på människor som vet vad de vill göra med sina liv. Vad vill jag göra och vad kommer jag att göra med mitt? Därför är jag så himla avundsjuk på min andra hälft som i slutet av sommaren för börja på en utbildning vilken i slutändan leder till uppfyllande av hans livs dröm. Han är 21 år. Jag är 20. Han har sin dröm. Jag har ingen aning. Kanske ska jag bara ta det lugnt och låta det komma som det kommer. Men hur länge kan man vänta innan det blir för sent? Jag tror att man är sin egen lyckas smed, men hur ska jag kunna smida om jag inte har ett mönster att arbeta efter? Jag tror att det är det här som kallas åldersnojja......

RESTLESS MIND

Det här med sommarlov är bra för mig. Jag är inte en person som bara kan sitta och inte göra något för en längre tid, något som många skulle likna med ADHD. grejen är den att jag är har ett restless mind. Jag är en ekonom i grund och botten och min högra hand är effektivitet. Det är inte effektivt att vara en dagdrivare eller fritidsforskare. Det ska hända saker och i den möjliga mån vara så effektivt som möjligt. Detta är vad man skulle kunna kalla en arbetsskada men eftersom att jag i stort sett bara känner till studier så väljer jag att kalla det för en studieskada. Visst kan jag bara ligga på soffan och se på TV men det är fortfarande effektivitet med i det hela, om även inte i den form många tänker sig. Jag ser det som ett effektivt sätt att varva ned, solning ser jag som ett effektivt sätt att bli brunare på, vilning är ett effektivt sätt att ladda batterier. Effektivitetsteorin går alltid att erterlämpa, det handla bara om olika former och sätt att utöva den. Man måste bara lära sig att använda den på en hälsosam nivå. Därför är det bra med sommarlov för min del. Midnattssolen skiner och sommardagen är varm. Därför går jag emot alla som helst mönster och vilar mitt på dagen och bakar mitt i natten. Med risk för att låta som en kyrkflicka, kan jag inte säga annat än att det är befriande! Dygnet har 24 timmar och jag nyttjar dem hur jag vill.

A RAINY DAY

det bara regnar och regnar. men jag tänker som så, att om det passar på att regna nu när jag jobbar så blir det soligt när jag väl är ledig. enkel matte! för jag har så himla mycket jag vill göra i sommar och de mesta kräver solsken, åtminstone uppehåll. det som jag dock kan bocka av redan nu efter några dar med dåligt väder är att ha lite egentid hemma i soffan med en bra film och tända ljus.

SUMMERLOVING

surfplatta, dator, telefon......allt funkar utmärkt, sålänge internet funkar vill säga! Operation upprustning av gammstugan har inletts och jag har blivit korad till kommunens målmästare, jobbet går inte så bra ihop med min höjdrädsla dock. Imorgon börjar min inskolning på mitt nya sommarjobb. Får se om färgen från allt måleri går att trolla bort utan lacknafta, som mamma säger kan även ta bort det bruna som givits av solen och så tacksamt tagit emot.

ASKAN ÄR DEN BÄSTA JORDEN

tackar min lyckliga stjärna för livet. norrland gör en aldrig besviken och jag gör inte norrland besviken heller för den delen. hand i hand i sommar. du är som finast under ett tjockt snötäcke, men sommaren har sin charm den med. om det bara inte vore för att man ser suddigt genom alla mygg. men det är inget vi inte kan arbeta med! så, nu gäller det, du och jag, en sommar, några vänner och vi ska återigen skriva historia!

BEST THING I NEVER HAD

hade jag fått förfrågan om jag skulle vilja göra om min student skulle jag förmodligen svara nej. med tanke på att det var, i alla fall hittills, de bästa veckorna i mitt liv kan man tycka det är lite märkligt att jag skulle svara nej.     jag var så levande, så lycklig, så oerhört full och hög på vad livet hade att erbjuda. så himla lycklig att jag, förmodligen, inte ens skulle märka av om det började regna på mig. för om sanningen ska fram så var det så himla kul, det var solsken i veckorna långa, det var sena kvällar och tidiga morgnar, brännbollsspel och kubb, fulsång och skön operett. det var skratt och det var tårar av glädje. det var ett liv sammanfattat i tre korta år, det var slutet på en era. just därför skulle jag, respektfullt, tacka nej till ytterligare en student. för de var engångsföreteelsen som gjorde den så speciell. det var tanken på att det snart är slut som fick alla att njuta så mycket och det var det fina i kärleken som gjorde det så speciellt. 

SILHOUETTES

IT´S GOT TO BE PERFECT!

pessimist eller optimist? gåtan med livet är hur man själv vill tackla matchen. ska man ta på sig en susp och benskydd eller ska man gå in utan skydd? man tro att allt är förutbestämt och man kan tro att man själv är sin lyckas smed. man kan vara skrockfull och man kan vara nonchalant. sen kan man vara optimist eller pessimist. det är nog den viktigaste frågan man tar ställning till. väljer jag att se på världen med bitterögat eller med skrattet i ögonen? väljer jag att tackla problemen som värdiga motståndare för att sedan gå ur matchen som en vinnare eller väljer jag att låsa in mig på rummet och kasta nyckeln? själv är jag en blandning av pessimist och optimist. ibland kan jag tom vara en optimistisk pessimist (dock oftast ungefär en vecka per månad). men oftast är jag optimist och realist. jag är naiv men samtidigt medveten om de förutsättningar som finns och det faktum att jag står på jorden med två fötter. allt blir så mycket lättare om man hånler mot problemen, skrattar åt bitterheten och ler mot solen. för jag tror att jag är min egen lyckas smed, och om jag inte eldar på inne i spisen går det inte att smida. 

ETT PLUS ETT ÄR INGENTING, TVÅ ÄR LIKA MED NOLL

matematik har aldrig varit mitt ämne. endel skriker "heureka!" medans jag suckar fram ett långt "vaaaaa meenar du?" följt av en vidrig grimas och mentalt fuckyou-finger åt den uppslagna boken och läraren som säger "men det är ju så lätt". när det dock kommer till gånger som dessa, är det älskvärt att räkna matte; 1+1 =2 veckor kvar av skolan. 0+1=1 tenta kvar innan sommaren. matte är ju egentligen inte så konstigt, det är ett universalt språk som är lika världen över. ej likt något annat, skulle jag ändå aldrig vilja prata matematiska.

SHOCK VALUE

Cykelbyxorna sitter tight. Så tight att de håller ihop mig så jag inte ska smälta ner i en pöl på marken, för så varmt är det här. Det är rena högsommaren och jag gjorde återigen succe i löparskorna. Fistpump för mig själv och vattebänmelon på de, nu är jag nöjd.

Published with Blogger-droid v2.0.4

SPRING FÖR LIVET

bli en bättre löpare, vem vill inte bli det? blev så lockad (och förmodligen lite lurad och överoptimistisk) när de på efter tio en morgon diskuterade boken som alla andra tydligen diskuterar. mot mitt bättre vetande fick reklamen mig att snabbt som attan gå in på adlibris, och med min studentrabatt beställa hem boken. några kvällar senare kom den, och ytterligare några timmar senare var den utläst och jag var övertygad om att jag också kunde! nu sitter jag här, svettig och skakig i benen, som efter alla andra löppass, det avvikande är dock att jag njöt. det var skönt och jag ser fram emot nästa pass. jag ska inte säga att jag längtar, det är en överdrift, men ser fram emot det de gör jag. för stunden ska jag ligga i soffan men snart springer jag om dig, forrest gump!

SOMETHING

pratar turkiska dagar med lisa över telefonen. beställer solfaktor från nelly, tar långa promenader och läser i små snuttar men ofta. lite som att lära sig uthärda smärta, små sting av smärta men ofta. det är det enda som får mig att hålla ut i de tre veckor som är kvar av första läsåret. sen är min man här. han lagar mat och bakar, det gör inte heller saken svårare. tackar gud för solen som skiner och värmen som strålar genom kläderna. sommaren är här och jag är snart klar med skolan.

Beyoncé - Single Ladies (Put A Ring On It)

det finns vissa dagar när single ladies med beyoncé passar alldeles utmärkt. dagar när man är lite nere och behöver piggas upp, eller dagar när man är så full av energi så man dansar med i all sin prakt för att sedan förskräckt inse att man inte dragit ner för fönstret innan man satte igång. låten, men främst videon, förmedlar så mycket känsla och prakt att man bara vill skrika YOU GO GIRL!! till världens alla kvinnor och dansa i ett fullsatt globen alldeles svettig och inne i värsta shakingflowet. med det sagt kan jag konstatera att jag delat med mig lite för mycket att mina drömmar. men det är fredag och jag har just sett på single ladies och befinner mig nu i ett flow ej likt något annat!

DON´T DREAM IT´S OVER

när lusten att plugga sviker en, är det lätt att falla in i andra spår. så jag rensade min hårddisk, bytte lakan, duschade, målade naglarna, tänkte dammsuga, men där tog jag tag i mig själv och satte mig med plugget igen. är så motigt att plugga dag in och dag ut, men nu ser jag ljuset. att jag i slutet får åka utomlands med min allra bästa vän är inte heller fy skam. just nu är det tanken på soliga stränder och dansgolvet på the doors som håller mig från att göra majbrasa på alla skolböcker. för nu är det inte länge kvar!

SPRAKANDE VÅR

Karin Boye ställde en gång en ledande fråga; visst gör det ont när knoppar brister? Ja, skulle man tro att jag skulle svara (vem är jag att inte hålla med en stor poet) men ärligt så säger jag nej. Rakt och klart NEJ! Jag älskar knoppar som brister, der vittnar om varma dagar, om soliga solstrålar och avger löftet att livet är påväg tillbaka. Så därför, karin boye, säger jag nej, nej det gör inte ont när knoppar brister.

ALLA MINA TANKAR KRETSAR KRING SOMMAREN

att sitta inne i en kall föreläsningssal med osköna stolar och väggar som ekande återspeglar den tråkiga föreläsningen, kan vara ren tortyr. psykisk tortyr likaså fysisk med tanke på de osköna stolarna med för brant och för kort ryggstöd. särskilt med tanke på att man, om man nu inte utsattes för tortyr i föreläsningssalen, hade kunnat ligga på den gröna gräsmattan utanför med blommor i håret och solstrålar som smeker. några småfåglar som kvittrar och moln, som i sin mulliga formation sakta flyger förbi på himlen. det är dagar som dessa man önskar att man var skogshuggare.

JAG SKA VARA SOM VATTNET

går ytterligare en fredag till mötes. tiden rinner iväg och innan man vet ordet av så är det sommar. att ena dagen vara hemma i norr med snö och köldgrader för att andra dagen sitta på balkongen i söder och sola i bh, är lite omvälvande. det bästa av två världar, kombinerat i det långa landet falukorv. 

JAG TÄNKER PÅ DIG

i går skulle farmor ha fyllt år. jag skulle ha klivit upp lite tidigare och jag skulle definitivt lagt mig tidigare. jag skulle ha stannat hemma. vare sig man vill det eller inte så blir det inte alltid som man tänkt sig. må det skruttiga vara och bli som det själv vill. men att farmor skulle ha varit här, är det som gör mest ont. för det var ju verkligen så det skulle ha varit. kommit att, ämnade, borde  är SAOLs beteckning på skulle.

SLÄCK INTE LJUSET

Kent släpper nytt album. 999 dagar för sent, om ni frågar mig. men eftersom att det var alldeles för bra kan jag tänka mig att hållas för denna underhållnings skull. repeatknappen torde användas flitigt och lyricsen borde sitta inom en inte allt för lång framtid. för hursom, är jag beredd på allt

TANKAR FRÅN EN VUXEN

det kan vara väldigt jobbigt att vara vuxen emellan åt; man ska se på vädret så man klär sig rätt på morgonen, man ska vara uppdaterad på nyhetsfronten för att kunna diskutera världshändelser, man ska komma i tid och man ska vara förberedd. sen ska man hela tiden prestera och ligga på topp. man ska vara artig och duktig. sen ska man komma hem och laga mat. man ska hinna träna emellan åt och man ska få frisk luft. sen ska man laga nyttig mat och tycka att den är god också. när en helt vanlig veckodag ser ut som ovan. är det inte så konstigt att man blir så glad så man nästan gråter inombords när man för en gång skull klär sig rätt på morgonen, diskuterar nyheter, kommer i tid och är bra förberedd vilket leder till en bra prestation för att sen få komma hem och länga sig på soffan under tiden någon annan lagar mat. sån vardagslyx att jag tror jag inbillar mig.

MAMA, I´M COMING HOME

lisa ringde tidigare i veckan och sa att hon saknade mig. svarade så klart att jag saknade henne. några timmar senare bestämde jag att jag ska åka hem över valborg. så tack vare lisas längtan och fina samtal så firas min valborg uppe i jauret med gooa' vänner, precis som det ska vara! sa ju att jag och mitt jaur inte skulle ses innan sommaren, men hipps vipps tryckte jag ihop kalendern och fixade en ledighet på 5 dagar. det är nu konstaterat, jag kan inte leva utan mitt norrland.

MAKING PLANS FOR THE SUN

Sprang idag en annan runda. En helt annan runda, tog vänster istället för höger och höger istället för vänster. Det som dock alltid var som de ska var att jag sprang frammåt! Fick i alla fall, på min ovanliga spurtrunda, syn på ett blått hav under några gamla ekar. Ett hav av blå blommor. Flickan inom mig kunde inte låta bli att stanna till för att plocka blommor. så med varma kinder böjde jag mig ner under ekarna och plockade blommor som om det vore juli månad. tentaplugget imorgon kan inte bli mer harmoniskt än så. så med hoppet om sommaren ska jag begrava mig i mina böcker ett tag till, för på fredag är det åter dags att skriva tenta.....

Published with Blogger-droid v2.0.4

DANSA PAUSA

blir lämnad ensam i storstan över helgen. alla är ute på vift under tiden jag sitter hemma. kunde vara bitter. har dock vänt detta till min fördel;

1. för en gångs skull ska jag få rå om soffan och tv-dosan helt själv (utan invändningar)

2. jag ska gå runt i trosor hela dagarna!

3. ska äta när jag känner för det och då äta skamligt god mat!

med detta i bakhuvudet behövs det knappast en mer detaljerad planering för att jag ska må gott i helgen!

VY FRÅN ETT LUFTSLOTT

fick en sån där känsla. en sån där som kommer snabbt och stannar länge. känslan som får en att jämföra allt annat som händer med just denna känsla. "tänk om jag gjorde det istället för de här?"

känslan som många andra gånger slutat i radikala beslut, lyckade men radikala. ibland behöver man radikala beslut för att skaka liv i vardagen, vakna upp ur slentrianen. över allt jag än vänder mig ser jag folk som är ute och reser. facebook har utvecklats till en offentlig dagbok där man följer alla som är ute på äventyr med jobb eller resor i olika världsdelar. droppen var när en turist härom dan, på väldigt knackig engelska, frågade vilken buss som gick mot Ryd. då kände jag, mittemot mig står en person med just den känslan jag saknar! känslan att resa runt i det okända, känslan att se nya saker, den kittlande känslan nere i magen. precis den känslan jag saknar! hade jag varit en gnutta mer omogen, radikal och omedveten om konsekvenser hade jag nog tagit ett studieuppehåll. eftersom att jag nu är både mogen, oradikal (till viss del) och medveten om konsekvenser nöjer jag mig med ett sommarlov 7,5 veckor. med detta svart på vitt börjar jag ana en gnutta bitterhet i mitt studerande....

KITCHEN AID

unnar mig off-tid från köket och lämnar över stekspaden åt herrarna i huset. radion spelar gamla klassiker, de har matchande förkläden och in i mitt sovrum hör jag hur jesper säger till jens; fattar du att tova gör allt de här själv? jens skakar på huvudet till svar. sen blir det tyst igen, ett bra tag....."tova, kom och godkänn!"

mitt antagande i att lära två unga män att laga mat börjar ta sig bra med tanke på att vi fick börja med en lektion i hur man kokar potatis.....

AI SE EU TE PEGO

har ingen aning om vad det betyder. den är mest spelad på east FM i veckan och eftersom att jag inte vet vad den betyder är det fritt fram att tolka det själv. ai se eu te pego står för nu ska jag ut på spurt. har gjort det till en daglig rutin. minst 3 km per dag. så med det sagt, ai se eu te pego, nu ska jag ut på spurt!

I FOLLOW RIVERS

jag lever. lever så mycket att bloggen dör.

I'M A SCATMAN

uppskattar anonymiteten som storstäder erbjuder. var i går ute och sprang när jag i lurarna fick höra scatman. egentligt borde jag inte tala om detta eftersom att jag i efterhand, förmodligen, kommer att skämmas över att jag lyssnar på scatman. kommer vilja ändra i inlägget och istället skriva att jag lyssnade på en cool låt istället. men tyvärr är jag inte mer cool än så så det får stå kvar att jag i min spellista har scatman. hursom, varje gång jag hör låten tänker jag på en sommarkväll för två år sedan. jag stod mitt på ett dansgolv, jag var glad, jag var full, midnattsolen sken och ur högtalarna strömmade scatman. så när jag på min löparrunda fick höra scatman kände jag bara att jag var tvungen att glida med i refrängen. det var som en magnetisk dragning, och vem är jag att motverka naturens lag? så där sprang jag, längs en cykelbana i centrala ekholmen, och sjöng scatman. det enda jag tänkte på var att jag borde sluta, att jag skämmer ut mig. istället sprang jag fortare, sjöng högre och skrattade inombords åt mig själv och min dumhet.

HEAR ME ROAR

lite i förskott konstaterar jag att det på torsdag är internationella kvinnodagen. Helen Reddy sjöng 1971 att hon var kvinna och att ingenting var omöjligt. med detta konstaterat, må så vara i förskott, lämnar jag datorskärmen för tvskärmen och lite greys anatomy, i sann kvinnoanda!

SHOW ME WHAT YOU GOT

skrev ytterligare en tenta imorse. TER2 var salen som denna gång bjöd på vässade blyertspennor och suddigum, diverse miniräknare och formelsamlingar. nu återstår de 14 dagarna för läraren att rätta och de sedan 2 administrativa dagarna som behövs för att publicera allt. är lite som att skriva en bok. man får tomma blad och en penna, arbetar med en idé under deadline. det är nog precis som att skriva en bok egentligen. boken jag idag skrev var tysk grammatik. frågan är då den, vem läser denna bok?

LET´S PLAY A LOVE SONG

att sitta över hundra mil ifrån varandra men ändå vara så nära. att sitta över hundra mil ifrån varandra men vara så nära varandra i skratt och glädje, sorg ibland men oftast glädje. det är vad tekniken idag kan erbjuda två själar som för stunden är lite för långt ifrån varandra.

TO BE ORDINARY APART OR EXTRAORDINARY TOGETHER

dagen i alla hjärtans ära. egentligen ska det inte behövas, man ska kunna uppskatta varandra ändå utan att det är en dag per år som påminner om just det. som påminner om att uppskatta varandra, respektera varandra och att älska varandra. för det fina ligger egentligen i det spontana och det uppskattade ligger i det oförväntade. men i en hektisk vardag där allt ska flyta på i 110 km/h och gärna samtidigt, kanske vi behöver just en sån dag. en dag för extra omtanke och värme. för mig spelar det ingen större roll, för varje dag hela året om är du min. möjligtvis något mindre någon dag och andra dagar mycket mer. och det är de som egentligen spelar roll.

LIFE IS LIKE A BOX OF CHOCOLATS

You never know what you gonna get. Idag kom en chokladask med varma kramar från norr. Tur det var två lager, för der första är snart slut. Anthon Bergs choklad är som bilarnas bil, som en rolls royce.

Published with Blogger-droid v2.0.2

NO ONE KNOWS WHAT IT´S LIKE

jag är ingen pionjär, snarare långt därifrån. när man lever i ett modernt 2000-tal är det svårt att komma med något nytt då alla behov redan är tillfredsställda, alla tankar redan tänkta och alla marker redan trampade på. visst kommer det nya behov eftersom tiden ändras. det mest aktuella är att man inom snar framtid kan komma att jobba tills man är 75 år gammal. det både på gott och ont. själv har jag gått i skola hela mitt liv, det är allt jag vet av att göra. efter det väntar jobb, jobb resten av mitt liv. alltså kan man dela in sin livstid i två delar; förberedandet, vilket består av skola och sen slutförandet, vilket består av att jobba. så kort och gott består en människas liv av att födas, gå i skola, jobba och någonstans under vägen skaffa en partner och fortplanta sig för att sedan pensioneras. självklart lite grovhugget och inga större fel med det, men det är oftast så det är. för mig själv har jag dock lite mer storslagna planer. visst vill jag jobba och visst vill jag ha barn. men vägen dit ska inte vara någon annans lik. det ska vara min väg och det är jag som ska vara nöjd. pionjär eller inte må så vara, bara jag i slutet kan känna att jag är nöjd och att jag, efter hur många år det nu kan komma att bli, har gjort mitt för världen.

NEW YORK

det finns en serie som jag skulle kunna offra alla mina andra TV-timmar för. en serie som får mig må så bra, skratta för mig själv och uppskatta allt runt om mig. det är sex and the city jag pratar om. serien som på så många sätt påminner om mitt eget liv samtidigt som de inte kunde vara mer olikt de liv jag lever. den fångar allt och lämnar en värme efter sig. den där man kan se en fredagskväll i soffan, se mitt i natten när man inte kan sova. det är också den jag ser när jag saknar mina tjejer hemma. och inte för att vara så där barnslig och paxa karaktärer, men skulle jag beskriva mig själv i termer av SATC, skulle jag, utan tvekan eller skam, vara Charlotte.

SKRILLEX

det handlar om att vara bekväm i sig själv och med sig själv. sen spelar det ingen roll om man är bekväm i storlek x-small eller x-large. bekväm med större rumpa eller större mage, eller rent ut av båda samtidigt. det viktiga i alla lägen är att man själv är nöjd. på äldre och visare år har jag kommit att uppskatta mig själv mer och mer. men efter en flytt från det trygga hemmet i norr till pulserande storstadsliv i söder och tillhörande studentleverne med diverse fester och plugghets, så påverkas vikten. indirekt påverkas även mitt humör. kärlekskilona som så lätt smyger sig på leder till att de där fina jeansen inte längre går att knäppa, eller att den där oanvända bikinin skär in på diverse ställen. jag mår bra i mig själv och har inga direkt större komplex, men när min stora, fina garderob påverkas är det som att någon gett mig en kalldusch. när man har en sån utrustad garderob är det skam och fasa att inte använda den. därför är det nu dags. därför gör jag detta. därför springer jag tills illamåendet kommer ikapp mig. min motivation i det hela, är just jeansen som inte går att knäppa.

SÅ TÅGAR VI TILLSAMMANS BORT GENOM JÄMTLANDS GRÖNA ÄNGAR

Fick för mig att jag skulle rensa skrivbordet så jag är redo för ytterligare en vecka med mycket flitigt pluggande. en rensning av skrivbordet utvecklades till en rensning av datorn och tillhörande extern hårddisk. under min rensning snubblade jag över gamla bilder. bilder som var så gamla att jag var så ung att jag trodde att en blondering på mig som brunett, kunde bli något annat än orange. med det oramge håret som lyste upp var och varann bild hittade jag andra bilder som väckte helt andra känslor. där satt jag, överöst av minnen och tillhörande känslor som fick det att tåras i mina ögon. tiden går men känslan består, den lilla tomhet som ekar lär aldrig sluta eka. visserligen kommer det ibland eka mindre och andra gånger kanske mer. men det är okej. det är okej att sakna, även om saknaden i sig smärtar, så är det okej att sakna och att stanna till för att minnas.

UNDER YOUR SPELL

när glädjen kommer som ett brev på posten kan man inte annat än hänge sig åt känslan. hänge sig åt varenda lilla mikropartikel med glädjerus och bara njuta. för när glädjen är som störst är den som finast. när den kommer oväntad är den som bäst. hur den än kommer och när den än kommer är glädje alltid glädje, och glädje är känslan av att leva.

DESIRE FOR THE UNKNOWN

sitter mitt i ett vakuum. det är varken eller. varken vinter eller sommar, det är en konstig blandning som lämnat mig mitt emellan två årstider trots att almanackan lovar vinter. kvicksilvret har just så pass slagit över till minus, solen skiner, jag skrapar bilrutor, har inte långkalsonger, fryser, svettas. finns igen rim och reson i det söderländska klimatet. så åter igen står jag oförstående och handfallen. ett som dock är precis som det alltid brukar vara, är att längtan efter sommaren växer starkare och starkare för var dag som går. solens svaga strålar som vittnar om brunbrända ben och dopp i havet känns aldrig så lockande som när det inte går att nå.

NIGHTCALL

ett biljettsläpp slutar med en middag, som slutar med lite oplanerad alkoholförtäring, som förmodligen (om jag känner mig själv+sällskap) sluter på dansgolvet. det är tisdag. det är så fel. men jag är student. mer behöver jag inte säga.

ELECTRIC FEEL

det finns långa vägar och det finns korta. det kan vara grusiga eller asfalterade, krokiga, raka, guppiga, enskilda eller allmänna. huvudvägar och motorvägar. så länge vägen är rak är det inga problem att köra. det är när det blir lite grusigt eller kurvigt som man ibland måste sakta ner. efter att tag kommer man även till korsningar eller avfarter. det är då det börjar bli lite klurigt att köra. välja rätt väg, gå ner i rätt växel för att sedan accelerera upp igen till tillåten fart. men för varje avfart kommer det en påfart. grejen är dock den att när det gäller sån här körning finns det ingen back på bilen. det finns heller ingen karta att följa. men så länge man själv är föraren spelar det ingen större roll. copilots kan man byta ut längs vägen så länge man själv håller i ratten. alla vägar bär till rom, har jag hört. sen kan resan dit varieras till det oändliga.

AND SO IT GOES

det kommer en tid för allt. det är så man får se det. det kommer en tid då man klarar tentan och det kommer en tid då man måste plugga till den. oftast vill man gärna ha bråttom fram. hoppa över vissa episoder eller pausa mitt i en annan episod. tiden är dock det enda man inte kan påverka. alla har vi 24 timmar per dygn, sju dagar i veckan, 12 månader per år. mer eller mindre än så är det inte. sen är det upp till var och en hur man väljer att spenderas dessa. det är dock en helt annan fråga vilket bara samvetet kan svara på. så i slutändan är det bara att passa tiden eller bli lämnad efter.

TONIGHT IS THE NIGHT

fick ett samtal som slutade med ett besök över veckoslutet. två barnkamrater som återses och går på affär efter affär, pratar minnen in till sena natten. pratar om legoskalahuset som blev mer nött än något annat, om snötunneln som var av deluxemodell, om det saknade landet spanien och lagar mat med asiatisk sting.

THIS IS WHAT WE ARE MADE OF

man kan se det som en hyllning. eller kärleksförklaring. man kan se det som en förkunning. grejen är den att jag har en riktigt bra vän. en sån där vän som man kan ringa mitt i natten och bara prata med. en som man kan skratta så mycket med så man tror man ska då av syrebrist samtidigt som man känner att "äh, det gör inget" för att man har så kul och känner sig så levande. en sån där vän som helt plötsligt står i mitt kök, 100 mil hemifrån, för att säga grattis på födelsedagen. det är min vän lisa jag pratar om. min allra bästa vän lisa som är så mycket av mig att man kan börja aningar av schizofreni i mitt beteende. med detta sagt vill jag påminna dig om vilken fantastisk människa du är samtidigt som jag vill säga grattis till mig själv som har dig som vän!

På med fighterfacet

WAKE UP SUNSHINE

ibland blir man rädd för sig själv. efter tjugo års tid som spenderats, främst med mig själv, kan man tycka att jag borde känna mig själv utan och innan. så därför borde jag känna igen vissa symptom. de som smyger sig på på morgonkvisten då väckaren ringer. jag har alltid praktiserat läran att man ska upp direkt, inte ligga kvar och känna hur skönt det är. lite som att rycka bort ett plåster, eller vaxa benen, det ska göras fort, är smärtsamt en kort stund och känns sen helt okej. fenomenet som nu börjat spöka är snoozeknappen som lovar extraminuter i sängen. jag är hooked, vilket leder till en ytters plågsam morgon då jag först känner hur skönt det är för att sen rycka upp mig ur den varma sängen. när jag väl är uppe kommer nästa smärtchock, jag är sen och måste med min trötta kropp stressa fram. kontentan är att jag lurar mig själv. lurar mig själv till en kort njutning för att sen ha en risig dag pga att jag stressade. svart på vitt ser jag hur fel det är. så med facit i handen ska jag agera. ibland behöver man helt enkel ett wake up call. med det sagt går jag nu och byter signal på alarmet.

DEUTSCHLAND ÜBER ALLES

som för att fira att tyskaperioden är över avslutar vi med en resa till Hamburg. som för att fira att jag fick högsta betyg på den muntliga delen, kan jag lugnt beställa en öl utan att säga fel i ölets förlovade land. men som med alla resor uppstår nu den eviga kampen mot resväskan som denna gång inte får överskrida 55x40x20 med en vikt av 10 kg. nog brukar vi kunna ha våra fadäser, jag och min väska, men efter ikväll vet jag inte om vi kan förlåta varandra....

HAPPY BIRTHDAY TO ME

så blev det även min tur att fylla tjugo. det var utan mamma och pappa. det var inte hemma på borrgatan som de andra nitton gångerna. det var heller inga ljus på tårtan. men med mig fick jag ha lisa. en fislisa som hade åkt över hundra mil för att gratta mig. en fislisa som höll på att ge mig en allt för tidig hjärtattack när hon kom instormandes i köket med skorna på. såmed handen på hjärtat kan jag villigt erkänna att jag saknade det traditionella samtidigt som det var dags att lämna tårtan på borrgatan för nyare traditioner. efter nitton gånger kan man tycka att det borde räcka...

SVALKAR VINDEN

norrlänningen inom mig har en mycket svår inre kamp. hela min så kallade kognitiva världsbild har blivit så illa rubbad. en kväll när jag gick och la mig var det vitt ute, inte alls konstigt. konstigare blev det när jag nästa dag klev upp tidigt, så tidigt att det fortfarande var mörkt ute. väldans mörkt var det. snön var borta. under mina allt för korta sju timmars sömn hann den efterlängtade linköpingssnön försvinna. och med den försvann så klart minusgraderna. nu är gräset grönt igen. det är plusgrader. det regnar ute som om det vore september fast vi är i mitten av januari. aldrig förr har jag varit med om det. som den insnöade norrlänning som jag hittills varit, är jag nu en norrlänning med grönt gräs. efter allt så verkar de som om gräset är grönare på andra sidan, i alla fall andra sidan av Sverige. enda trösten jag har är att jag innerst inne vet att arvidsjaur fortfarande ligger inbäddad i vit och fluffig snö.

DISTURBIA

skrev en tenta. det gick bättre än förra gången, men det är en relativ term. det vanliga efter en tenta brukar vara ett horisontellt soffläge med dosan i handen och självsympatin på högsta nivå. eftersom att det är en ny tenta redan imorgon verkar sympatikvällen får vänta till imorgon. rackarns, jag som småtrivs i soffan och är skrämmande bra på att tycka synd om mig själv.....

SNÖ

IS-lM, AS-AD, känns som om jag nu kan lösa världens alla ekonomiska problem. plugget går framåt, redbull och kaffe förtärs, spotify rullar och skjortan XL är på. sitter dessutom i köket. det är som mitt ställe i hemmet, där jag känner mig som mest hemma. även fast jag har ett eget rum, med ett högst fungerande skrivbord, inrett enligt mina innersta tankar är det ändå köket som gäller. här finner jag rätt mode.

I DO LOVE MY MA AND PA

tillbaka i linköping känns allt uppochner. har gått från noll i fart till 3ooo varv på femmans växel. plugg på plugg på tvättning på städning. att fara hemmifrån efter tre fina veckor smärtade mer än vad jag anade. fast samtidigt hinner jag inte tänka så mycket på det tack vare min fortkörning av livet där allt tydligen ska göras på en gång. autopilot är mer passande än trevligt.

YOU CAN BE MY LOVER

bakom varje framstående man står en intelligent kvinna, det är så jag valt att tolka det uttjatade ordspråket. bakom anton står jag. den intelligenta kvinnan som stödjer sin man i alla väder och känner stolthet när hans namn kommer på tal. den intelligenta kvinnan, som trots sin intelligens, inte kan förklara det fina med kärlek i ord. där kom kärleken, och där försvann ordförrådet. när kärleken attackerar står man där helt bar och utan försvar och kan inte annat än hänge sig åt känslan som ej går att ta miste på.

LEVELS

jag trivs i mitt norrland. jag äter och sover, äter lite till och umgås även i ett hörn. det är inte mer än så och det behövs inte mer än så. kör skoter när det inte snöar, vilket ha visat sig vara ungefär en vecka bort, och imorgon ska jag åka madrass. barnsligt hederliga madrassåkande på fältet. med tummen upp skuttar jag ner i duschen. skutt, skutt som lille skutt sa, eller?

YOU DA ONE

Lisa hann bli tjugo och jag är två veckor sen. sen med att fylla år. årsdagen, 20 årsdagen, spenderas i linkan under alla böcker. dagen efter är det tenta och redovisning. 20 år. ungefär en fjärdedel av livet, en femtedel om man är lyckligare lottad. och vad har jag gjort? jo, gått i skola. livets skola, arvidsjaurs skola och nu även en riktig skola. så mycket mer hann man inte med. man ja ä int bitter, som det en gång sades....

JULERÖJ

Att få julstöka i all ära. Jag mår som en prins och äter som häst. Det är bara så när man kommer hem.

Published with Blogger-droid v2.0.2

BORTA VID VÄSTERRAND SLOCKNAR ORION

Åker hem till norr igen och det kunde inte kännas bättre.

Published with Blogger-droid v2.0.1

LET ME GO HOME

nu är det dags för hemfärd. alldeles snart går tåget. och som min tyska lärare en gång i tiden sa: nu går tåget och det väntar inte på någon! ikväll är sista natten i linkan för detta år. ser redan nu fram emot det kommande året. sena kvällar på sliver och platå, myskvällar med mina pojkar och det vanliga allmänna dagliga. har kommit att trivas väldigt bra. men det ska bli skönt att åka hem igen. men först, alltid en dusch, sen väntar en schabrakmiddag på älgkött med tillhörande mys i soffan. sen, först efter det, får jag påbörja min resa hemöver och lämna regnet bakom mig.

SE TILL MIG SOM LITEN ÄR

så kom den där tiden då man bara längtar hem. längtar efter familjen och längtar efter julen. ser fortfarande min vistelse i linköping, som just, en vistelse. att jag har flyttat hemifrån är för mig helt ofattbart. och enligt Tova, 8 år, skulle det inte ske förrän jag var 25. hemma är alltid hemma vart jag mig än i världen vänder. eller rättare sagt, vart än min garderob är. på tal om det så är den väldigt full. jens skulle kunna tänka sig att betala folk för att komma hit och hämta kläder. förskräckt av idéen försöker jag nu motbevisa genom att använda något nytt varje dag. och med 5 garderober går det rätt så bra. men som carrie sa; "i like to have my money where i can se them, hanging in my closet" mer kan jag inte argumentera, kvinnan är ett geni!

SWEETS FOR SWEETIE

Pojkarna for till Gränna och jag fick en kärleksstång.

Published with Blogger-droid v2.0.1

COSMIC LOVE

det är egentligen helt uppochner. funderar att ta min man i handen och åka bort över nyår. förra året var det fjällen så nu skulle det passa med något lite varmare. att få stiga upp och möta solen på stranden istället för att i jauret få en köldkyss då termometern visar på -30 vilket den oftast brukar göra. (på den fronten sviker vädret sällan) så i min research finner jag resor för 5000 kr. tt, all inclusive i en hel vecka för två personer i det förlovade landet Egypten. skulle jag vilja göra samma resa till sommaren eller våren skulle jag för samma pris få åka ensammen, lite som "åk en betala för två". min fråga är då; hur kan det vara billigare att resa på sommaren än vintern? vintern lockar många gånger fram deprimerande sidor, hängande ögon och ömmande halsar. varför finns det då inte fler som åker utomlands när sverige ligger i dvala? misstolka mig inte, jag är ytterst tacksam för detta fenomen då även fattiga studenter kan ge sig ut och flyga. jag förstår bara inte riktigt....

FLICKAN OCH KRÅKAN

desto äldre jag blir desto längre glider jag ifrån den idylliska julkänslan. den som smög sig på redan innan första advent, ungefär när första snön kom föll det en härlig julkänsla över mitt bröst. en varm och mysig känsla i den rödaste färg man kan tänka sig. den luktade pepparkakor och saffran, smakade som glögg och var täckt av glittrande snö. men ju äldre jag blir desto längre bort glider den. nu är det bara gardinerna som är röda, pepparkakor luktar det i köket och snön har inte ens fallit än. pappa frågade mig en gång för länge sedan, vad man åt med, satt på och sov i. som liten och helt oberest och utan erfarenheter svarade jag det mest logiska mitt huvud kunde komma på i den åldern: men äter med en

gaffel, sitter på en stol och ligger i en säng. några år senare när jag fick samma fråga var jag tyst länge och funderade. funderade ut ett klurigt redskap, ett effektivt redskap som kunde lösa alla de där sysslorna men kom inte på det. det rätta svaret skulle vara gaffel, stol och säng. men när man blir äldre, tappar man längs resan delar av barnasinnet och sin fantasi. tyvärr tror jag att min julkänsla försvann tillsammans med fant

asin och det smärtar lite.

Jonah Mowry: "Whats Goin on.."

finner egentligen inte ord. känslor rusar och tankar passerar. men ord finner jag inga.