I´M ON TO YOU

jag förbannar mig själv och min lathet. hela trean har jag sprungit på tårna och hållit andan för att få allt att gå ihop tidsmässigt med både skola, företag och reporteruppdrag. nu på vårkanten blev det dock så att jag inte hade någon skola alls, inte över huvudtaget, inte ens en läxa. så då gav jag efter och andades, jag satte även ner hälarna i marken. så nu sitter jag här med en hög utan skoluppgifter som ger mig lite smått med ångest och ännu mer magont. eftersom att jag fick den där latperioden där jag äntligen vågade andas igen har jag svårt att hitta tillbaka till den flitiga tåspringarandan. once you´ve tasted black you never go back, as they say?