i alla fall, åter till dagens höjdpunkt. kom med bilen och körde efter storgatan, precis som vanligt som om det vore vilken dag som helst. men det var det inte! såg att jag om en stund skulle få möte med en annan bil. djävulen inom mig, som på allt för länge inte blivit tillfredsställd pga diverse förkylningar, vaknade nu till och skred till verket. just innan mötet höjde jag handen i en vinkning och fick en vinkning tillbaka. trevligt, kan ni tycka, att jag hälsar på okänt folk. grejen var dock den att när han hälsade höjde jag handen ännu mer och drog ner solskyddet. karln skyndade sig ner med handen som om inget hade hänt, som om han inte blivit blåst av en flicka. men så var inte fallet. karln blev lurad och det står nu 1-0 till tova. en tova som sedan körde vidare längs storgatan, skrattandes så det bara rann tårar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar