Jag har haft en säker uppväxt i ett litet samhälle i norrlands inskogar. det har varit ett bra ställe att växa upp på. det har varit lagomt långt till skolan, lagomt långt till centrum och en helt egen stor gård i söderläge med sandlåda, studsmatta och lekstuga. med det var jag nöjd. jag hade fullt med kompisar på gatan, vi spelade fotboll in till småtimmarna, lekte sparkburk över hela gatan och spinkade på gatans knäppa gubbe. det var precis som det skulle vara och jag njöt.
nu känner jag dock att min tid är kommen, min tid att flytta. det kommer att bli ett tårfyllt faväl när dagen väl kommer, att lämna sina kompisar och sin familj bakom sig. men med mig i bagaget har jag underbara minnen som följer mig vart än jag flyttar.
det är dags för mig att testa mina vingar och flyga solo. vet dock inte vart och för hur länge. det är en fråga som tåls att fundera på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar