Det kommer tider när allt känns jobbig och tungt. jag ska inte ljuga, det är tufft och ofta jobbigt att ha ett distansförhållande. det känns jobbigt när man inte skulle behöva något annat än en kram, och just då inse att det är 80 mil till den famn man behöver. 80 mil till sån kärlek, men bara ett samtal bort? jag skulle inte råda någon till att skaffa sig ett distansförhållande. det är tuffa tider, att säga hejdå på en snöig tågperrong och inte vet när man ses igen, att komma hem till en tom och ensam säng, att inte få det men behöver när man vill ha det. men vad gör man inte då man är kär? då man är så förbannade kär.
kärleken ska inte vara lätt, det ska göra ont och det ska svida. gör det inte det så känns det aldrig sådär underbart bra eller så där nervkittlande skönt att umgås. för att få uppleva de känslorna kan du lika gärna få flytta runt jorden. för jag vet att när vi igen ses, när vi igen möts på den snöiga perrongen då finns det inget i hela världen som kan få mig att känna mig så underbart hög på livet som du.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar