24.2.10

Make it pop!

Bitande kyla ute, det är otroligt hur kallt det kan bli! vid -33 grader kan jag lova att det känns som om varje andetag är fullt av små vassa glasbitar som skär i halsen hela vägen ner till lungorna.
Imorgon bär det av till Boden för att jobba, blir bara två dagar den här gången. skönt med tanke på att jag inte är riktigt frisk än, men som vanligt blir det nog jävligt kul!
Så bodenbor- kom och handla Gahhkko!

Take Care!

21.2.10

Edward Maya- Stereo Love

Älskar med mina öron!

20.2.10

Vilken grej! Att ställa upp så för varann, offra sin egen del för att hjälpa någon annan, man blir tårögd! Härlig känsla! Men då dyker frågan upp igen, när är det min tur att glänsa så? jag väntar med spänning...

18.2.10


Sitter på sjukan igen för en massa prover. Alla prover som finns att ta har jag nu tagit och alla är negativa förutom tempern som visar på feber. Jag är så himla sjukt less på allt som har med sjukdom att göra så det finns inte. Jag håller på att gå under av förkylning och jag är bara 18, turen är inte på min sida och livet verkar ha glömt mig på perongen.

Livet i ett nötskal

17.2.10

Hold on

The healing power of the TV, man kan ju önska. Men i sanningens namn ska jag säga att jag mår bättre. Så imorgon blir det skola igen.
Visst, skönt att vara hemma. Men inte när man var hemma hela förrförra och halv förra veckan, för efter ungefär 2 dagar har man gjort allt som går att göra + att man sett världens alla filmer. Vilket slutar i att man börjar följa Våra bästa år, och när man nått dit är läget kritiskt. För går det så långt att man fastnar för en serie där alla är så opererade att de bara har ett ansiktsuttryck och spelar lika bra som jag i poker, då mina vänner, är läget verkligen inte stabilt.

16.2.10

"Snorjärs!"

Återigen en snorunge. Har så ont i halsen, snorig som bara den, hosta och feber. Och det värsta av allt är att min älskade Cocilana Etyfin snart är slut, vad ska jag då ta mig till? Den som funnit där för mig när det varit som värst. Räddat mina dagar och gjort allt för mig, som en riddare på sin vita springare- Min hostmedicin.
Nej nu ska jag och mamma äta semlor och dricka varm choklad framför en film, det är ju trots Fettisdag, och då har man Licens to gain weight!

KÖRKORTET KLAPPAT OCH KLART!

FRIHETEN ATT TA SIG DIT MAN VILL, NÄR MAN VILL!

10.2.10

ute skiner solen, och inne sitter jag som en egen liten sol. LIVET LEKER!
Funderar på om man ska chocka med en skidåkning på sjön med fröken Q, risken är väldigt överhängande, som en och en annan brukar uttrycka sig. Blir iaf lugna gatan sen ikväll,måste ju vara utvilad imrgon när det bär av till kiruna för att jobba i helgen. Men innan det är det en annan liten sak som väntar, I´ll let you know tomorrow!

Take Care!

8.2.10

Livet är allt bra härligt. Solen börjar skina och känslorna sprödar, det är verkligen vår i luften och jag älskar känslan.
Tänk att så lite behövs för att göra någon glad, det lilla som behövs kan alla ge och det tycker jag är ens skyldighet! Kan man hjälpa till så ska man göra det.

Känslan av liv börjar infinna sig igen, gläjde och framför allt kärlek.
Jag älskar livet och livet älskar mig!

7.2.10

End of week

Lördagskvällen spenderades i en mysig liten tegelstuga med nära och kära. Skratt och massa busigheter försegick. Kvällen avrundades på lappis "in the fogg on the dancefloor" HÄRLIGA TIDER
Söndagen har varit en riktig slappardag. Vaknade vid tio, därefter en prommis med Fröken Q på sjön, solen sken. Det känns som om allt håller på att vakna igen, komma till liv igen. Livet är underbart och jag älskar det!
Kvällen spenderas framför datorn, har uppsats att göra och en massa annat. Så fram med en vanilla coke, på med Digilistan, i med högsta växel, KÖR!




6.2.10

Lördag, oh Yes!


Hemma efter en hej dag med innebandy. Ont i hela kroppen, men främst halsen efter allt hejJande på min flickor. Man blir så glad och hjärtat slår ett extra livet slag när man ser hur kul de har och hur mycket som dom lärt sig, då känner man sig lycklig! Svårt att beskriva, men dom har som kommit att blir mina flickor! Sitter nu i ett litet tegelhus med fyra härliga tjejer. Prat i massor, gott att dricka, skratt och gemenskap är kvällens ledord. Ses i dimman!

4.2.10

Meet me half way

Äntligen, en sten har lyfts från mina axlar. Jag kan nu lägga undan mina körkortsböcker för all framtid, för jag klarade provet!
Endast två fel, vilket inte var så mycket. Men det bästa var ändå att gubben (typ 50+) som satt bredvid mig, bara hade två över godkännt! Kanske inte så snällt av mig, men man må få boosta sitt ego lite grann ibland.
Nu väntar soffan och en Johan Falk, sen blir det pannkaka till middag för att fira!



Take Care!

1.2.10

Krutgumma!

Min farmor. En gumma, söt som få och allid glad. Även fast rynkorna i pannan tyder på mindre lyckliga stunder. Den djupaste går mellan ögonbrynen, efter farfar.
Minnen följer för alltid med dig, både bra som dåliga. Allt reflekteras i ens ansikte, där avslöjar man mer än man kanske tänkt sig, en spegel in i själen.
Men man kan också se glädje, vilket man ser i min farmor.
Jag har inget alls emot att bli rynkig på äldre dagar, tvärtom! Så länge jag får vara glad och rynkorna är efter alla miljoner skratt under mitt långa liv eller från de tusen kyssar som väntar mig. Då kan jag skatta mig lycklig!

Take Care!

31.1.10

Födelsedagskalas

Ett ord som beskriver kvällen? Ett ord räcker inte. Möjligtvis en awesome mening, men inte bara ett ord. För så mycket tokigheter och härligheter som gårkvällen innehöll, så är det inte möjligt att ett enda ord kan beskriva allt de där.
Latexpiska, whiskey, dans i sjuka mängder och kaffe hos gympaläraren är bara ett fåtal händelser. Men vet ni, I will do it all over again, och redan nästa helg är det dags! tack all underbara människor som omger mig med glädje och kärlek, ni är helt klart ett gäng FUCKINGAWESOMEPEOPLE!
Så till er alla vill jag bara säga, låt oss göra det igen! och till er andra som bara sitter och läser detta utan att veta vad jag pratar om: I feel sorry for you!

Take Care!

29.1.10

Dagen var kommen

Åter till skolan. Men jag lurade nog mig själv lite grann. Har fortfarande feber, hosta som en sjukling (vilket jag ju också är), huvudvärk och återigen ont i halsen. Jag tror jag håller på att gå sönder, endast 18 år gammal. Sorgligt.
Så imorgon bär det av till sjukan igen där dom ska kolla mig i halsen, vilket innebär att peta med tops på den där saken som dinglar i svalget. Inte att rekomendera. FisLisa var snäll och hämtade i morse, så jag slapp gå när termometern visade -29 kalla grader, tur man har snälla vänner!
Kvällen blir lugn och spenderas i min ensamhet i soffan. Alla är utflugna förutom jag och fröknarna Stella och Q, Mysigt! Vi ska kurera oss och tagga inför morgonkvällen, then we turn on the engine!
PS: skrev sluttestet idag och spikade det! nu är inte kortet långt borta!)

Min djupa sida

Om man aldrig skulle vara ledsen och må dåligt, då skulle man heller aldrig vara glad och ha kul.Men man kan givetvis vända på det också- om man aldrig skulle ha kul och må bra så skulle man heller aldrig må så himla dåligt.... För har man inget att jämföra med så vet man inte om det är bättre eller sämre, det är ju omöjligt. Ibland känner jag så, om man bara kunde slippa må så dåligt så skulle allt vara lättare. Men lättare än vadå? mår jag aldrig dåligt så mår jag tipptopp varje dag och då blir det inget speciellt med det. Då blir det vardagsmat, typ som makkisar och korv, inget speciellt med det, eftersom att man ääter det ofta, men däremot älgfilé med potatisgratäng och beasås eller en Ceasarsallad. Jämför dom med varandra.
men som sagt, fick man det "finare" varje dag försvinner det speciella med det hela.
Klart jag hellre mår dåligt och istället kan vara lika lycklig som jag mår dåligt. Men just dom där dagarna när man mår så dåligt önskar man inget mer än en vanlig middag med makkisar och korv.