Om man aldrig skulle vara ledsen och må dåligt, då skulle man heller aldrig vara glad och ha kul.Men man kan givetvis vända på det också- om man aldrig skulle ha kul och må bra så skulle man heller aldrig må så himla dåligt.... För har man inget att jämföra med så vet man inte om det är bättre eller sämre, det är ju omöjligt. Ibland känner jag så, om man bara kunde slippa må så dåligt så skulle allt vara lättare. Men lättare än vadå? mår jag aldrig dåligt så mår jag tipptopp varje dag och då blir det inget speciellt med det. Då blir det vardagsmat, typ som makkisar och korv, inget speciellt med det, eftersom att man ääter det ofta, men däremot älgfilé med potatisgratäng och beasås eller en Ceasarsallad. Jämför dom med varandra.
men som sagt, fick man det "finare" varje dag försvinner det speciella med det hela.
Klart jag hellre mår dåligt och istället kan vara lika lycklig som jag mår dåligt. Men just dom där dagarna när man mår så dåligt önskar man inget mer än en vanlig middag med makkisar och korv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar