31.1.12

DESIRE FOR THE UNKNOWN

sitter mitt i ett vakuum. det är varken eller. varken vinter eller sommar, det är en konstig blandning som lämnat mig mitt emellan två årstider trots att almanackan lovar vinter. kvicksilvret har just så pass slagit över till minus, solen skiner, jag skrapar bilrutor, har inte långkalsonger, fryser, svettas. finns igen rim och reson i det söderländska klimatet. så åter igen står jag oförstående och handfallen. ett som dock är precis som det alltid brukar vara, är att längtan efter sommaren växer starkare och starkare för var dag som går. solens svaga strålar som vittnar om brunbrända ben och dopp i havet känns aldrig så lockande som när det inte går att nå.

NIGHTCALL

ett biljettsläpp slutar med en middag, som slutar med lite oplanerad alkoholförtäring, som förmodligen (om jag känner mig själv+sällskap) sluter på dansgolvet. det är tisdag. det är så fel. men jag är student. mer behöver jag inte säga.

30.1.12

ELECTRIC FEEL

det finns långa vägar och det finns korta. det kan vara grusiga eller asfalterade, krokiga, raka, guppiga, enskilda eller allmänna. huvudvägar och motorvägar. så länge vägen är rak är det inga problem att köra. det är när det blir lite grusigt eller kurvigt som man ibland måste sakta ner. efter att tag kommer man även till korsningar eller avfarter. det är då det börjar bli lite klurigt att köra. välja rätt väg, gå ner i rätt växel för att sedan accelerera upp igen till tillåten fart. men för varje avfart kommer det en påfart. grejen är dock den att när det gäller sån här körning finns det ingen back på bilen. det finns heller ingen karta att följa. men så länge man själv är föraren spelar det ingen större roll. copilots kan man byta ut längs vägen så länge man själv håller i ratten. alla vägar bär till rom, har jag hört. sen kan resan dit varieras till det oändliga.

AND SO IT GOES

det kommer en tid för allt. det är så man får se det. det kommer en tid då man klarar tentan och det kommer en tid då man måste plugga till den. oftast vill man gärna ha bråttom fram. hoppa över vissa episoder eller pausa mitt i en annan episod. tiden är dock det enda man inte kan påverka. alla har vi 24 timmar per dygn, sju dagar i veckan, 12 månader per år. mer eller mindre än så är det inte. sen är det upp till var och en hur man väljer att spenderas dessa. det är dock en helt annan fråga vilket bara samvetet kan svara på. så i slutändan är det bara att passa tiden eller bli lämnad efter.

26.1.12

TONIGHT IS THE NIGHT


fick ett samtal som slutade med ett besök över veckoslutet. två barnkamrater som återses och går på affär efter affär, pratar minnen in till sena natten. pratar om legoskalahuset som blev mer nött än något annat, om snötunneln som var av deluxemodell, om det saknade landet spanien och lagar mat med asiatisk sting.

25.1.12

THIS IS WHAT WE ARE MADE OF

man kan se det som en hyllning. eller kärleksförklaring. man kan se det som en förkunning. grejen är den att jag har en riktigt bra vän. en sån där vän som man kan ringa mitt i natten och bara prata med. en som man kan skratta så mycket med så man tror man ska då av syrebrist samtidigt som man känner att "äh, det gör inget" för att man har så kul och känner sig så levande. en sån där vän som helt plötsligt står i mitt kök, 100 mil hemifrån, för att säga grattis på födelsedagen. det är min vän lisa jag pratar om. min allra bästa vän lisa som är så mycket av mig att man kan börja aningar av schizofreni i mitt beteende. med detta sagt vill jag påminna dig om vilken fantastisk människa du är samtidigt som jag vill säga grattis till mig själv som har dig som vän!

På med fighterfacet

WAKE UP SUNSHINE

ibland blir man rädd för sig själv. efter tjugo års tid som spenderats, främst med mig själv, kan man tycka att jag borde känna mig själv utan och innan. så därför borde jag känna igen vissa symptom. de som smyger sig på på morgonkvisten då väckaren ringer. jag har alltid praktiserat läran att man ska upp direkt, inte ligga kvar och känna hur skönt det är. lite som att rycka bort ett plåster, eller vaxa benen, det ska göras fort, är smärtsamt en kort stund och känns sen helt okej. fenomenet som nu börjat spöka är snoozeknappen som lovar extraminuter i sängen. jag är hooked, vilket leder till en ytters plågsam morgon då jag först känner hur skönt det är för att sen rycka upp mig ur den varma sängen. när jag väl är uppe kommer nästa smärtchock, jag är sen och måste med min trötta kropp stressa fram. kontentan är att jag lurar mig själv. lurar mig själv till en kort njutning för att sen ha en risig dag pga att jag stressade. svart på vitt ser jag hur fel det är. så med facit i handen ska jag agera. ibland behöver man helt enkel ett wake up call. med det sagt går jag nu och byter signal på alarmet.

19.1.12

DEUTSCHLAND ÜBER ALLES

som för att fira att tyskaperioden är över avslutar vi med en resa till Hamburg. som för att fira att jag fick högsta betyg på den muntliga delen, kan jag lugnt beställa en öl utan att säga fel i ölets förlovade land. men som med alla resor uppstår nu den eviga kampen mot resväskan som denna gång inte får överskrida 55x40x20 med en vikt av 10 kg. nog brukar vi kunna ha våra fadäser, jag och min väska, men efter ikväll vet jag inte om vi kan förlåta varandra....

16.1.12

HAPPY BIRTHDAY TO ME

så blev det även min tur att fylla tjugo. det var utan mamma och pappa. det var inte hemma på borrgatan som de andra nitton gångerna. det var heller inga ljus på tårtan. men med mig fick jag ha lisa. en fislisa som hade åkt över hundra mil för att gratta mig. en fislisa som höll på att ge mig en allt för tidig hjärtattack när hon kom instormandes i köket med skorna på. såmed handen på hjärtat kan jag villigt erkänna att jag saknade det traditionella samtidigt som det var dags att lämna tårtan på borrgatan för nyare traditioner. efter nitton gånger kan man tycka att det borde räcka...

12.1.12

SVALKAR VINDEN

norrlänningen inom mig har en mycket svår inre kamp. hela min så kallade kognitiva världsbild har blivit så illa rubbad. en kväll när jag gick och la mig var det vitt ute, inte alls konstigt. konstigare blev det när jag nästa dag klev upp tidigt, så tidigt att det fortfarande var mörkt ute. väldans mörkt var det. snön var borta. under mina allt för korta sju timmars sömn hann den efterlängtade linköpingssnön försvinna. och med den försvann så klart minusgraderna. nu är gräset grönt igen. det är plusgrader. det regnar ute som om det vore september fast vi är i mitten av januari. aldrig förr har jag varit med om det. som den insnöade norrlänning som jag hittills varit, är jag nu en norrlänning med grönt gräs. efter allt så verkar de som om gräset är grönare på andra sidan, i alla fall andra sidan av Sverige. enda trösten jag har är att jag innerst inne vet att arvidsjaur fortfarande ligger inbäddad i vit och fluffig snö.

10.1.12

DISTURBIA

skrev en tenta. det gick bättre än förra gången, men det är en relativ term. det vanliga efter en tenta brukar vara ett horisontellt soffläge med dosan i handen och självsympatin på högsta nivå. eftersom att det är en ny tenta redan imorgon verkar sympatikvällen får vänta till imorgon. rackarns, jag som småtrivs i soffan och är skrämmande bra på att tycka synd om mig själv.....

9.1.12

SNÖ

IS-lM, AS-AD, känns som om jag nu kan lösa världens alla ekonomiska problem. plugget går framåt, redbull och kaffe förtärs, spotify rullar och skjortan XL är på. sitter dessutom i köket. det är som mitt ställe i hemmet, där jag känner mig som mest hemma. även fast jag har ett eget rum, med ett högst fungerande skrivbord, inrett enligt mina innersta tankar är det ändå köket som gäller. här finner jag rätt mode.


8.1.12

I DO LOVE MY MA AND PA

tillbaka i linköping känns allt uppochner. har gått från noll i fart till 3ooo varv på femmans växel. plugg på plugg på tvättning på städning. att fara hemmifrån efter tre fina veckor smärtade mer än vad jag anade. fast samtidigt hinner jag inte tänka så mycket på det tack vare min fortkörning av livet där allt tydligen ska göras på en gång. autopilot är mer passande än trevligt.

4.1.12

YOU CAN BE MY LOVER

bakom varje framstående man står en intelligent kvinna, det är så jag valt att tolka det uttjatade ordspråket. bakom anton står jag. den intelligenta kvinnan som stödjer sin man i alla väder och känner stolthet när hans namn kommer på tal. den intelligenta kvinnan, som trots sin intelligens, inte kan förklara det fina med kärlek i ord. där kom kärleken, och där försvann ordförrådet. när kärleken attackerar står man där helt bar och utan försvar och kan inte annat än hänge sig åt känslan som ej går att ta miste på.


3.1.12

LEVELS



jag trivs i mitt norrland. jag äter och sover, äter lite till och umgås även i ett hörn. det är inte mer än så och det behövs inte mer än så. kör skoter när det inte snöar, vilket ha visat sig vara ungefär en vecka bort, och imorgon ska jag åka madrass. barnsligt hederliga madrassåkande på fältet. med tummen upp skuttar jag ner i duschen. skutt, skutt som lille skutt sa, eller?

YOU DA ONE

Lisa hann bli tjugo och jag är två veckor sen. sen med att fylla år. årsdagen, 20 årsdagen, spenderas i linkan under alla böcker. dagen efter är det tenta och redovisning. 20 år. ungefär en fjärdedel av livet, en femtedel om man är lyckligare lottad. och vad har jag gjort? jo, gått i skola. livets skola, arvidsjaurs skola och nu även en riktig skola. så mycket mer hann man inte med. man ja ä int bitter, som det en gång sades....