När jag kom fram till det så fick jag genst svar på en fråga jag haft länge. första intrycket folk får av mig är at jag är "fin i kanterna", lite damig av mig. Jag tycker definitivt inte att jag är det, inte i alla tillfällen iaf.
Men nu förstår jag. kollar man på vilka avdelningar och butiker jag handlar i så förstår jag intrycket man får. när jag hälsar och skakar hand förstår jag att folk får ett "damigt" intryck av mig för min klädsel. Ända tills jag öppnar min breda norrländska käft som låter mer maskulin är damig. 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar