jag kan verkligen uppskatta en mysig hemmakväll i soffan. jag njuter av god mat och trevligt sällskap. att ta en lång promenad är, enligt mig, det bästa man kan göra på söndagar. men när man efter viss frånvaro återvänder till det ljuva studentlivet och inser vad man missat under sina mysiga soffkvällar, så tänds det en liten låga långt där inne. jag har, ända sedan min flytt från norr, varit av den uppfattningen att det inte finns någon som kan festa så som vi gör hemma. finns ingen som kommer ens i närheten. självklart på både gott och ont. men efter dessa två månader måste jag villigt erkänna att det börjar närma sig nivån hemmavid. för långt inne i skogen av studentkorridorer i ryd, finns det fester varifrån man inte går lika rakt som när man kom dit. fester där slangen med tapp i ena änden och tratt i den andra ersätter glaset fina funktion. korridorer vars inredning är utformad för den ultimata festen och McDonken som har öppet dygnet runt för att tillfredsställa behovet av pommes kl 4 på morgonen. självklart måste jag också tillägga (för mors och fars skull) att detta beteende inte förekommer varje dag och speciellt inte under tentaP. bara varannan dag och kvällen efter tentaP.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar