det finns gånger då jag i min norrländska, insnöade världsbild finner situationer jag inte riktigt vet hur jag ska hantera. första riktiga chocken kom förra året när jag insåg att det inte fanns snö här. värsta omställningen jag någonsin gjort. andra chocken kom nu i höst när träden tappade alla sina löv. och det är allt annat än de små björklöven som sakta trillar mot backen hemma. här är det stora härligt krispiga eklöv. och det är miljontals. har aldrig förr i hela mitt liv sett så mycket löv på en och samma gång, och det är överallt. jag slås av en sån övervälmande impuls att bara hoppa rakt ut i det gula havet och skrika ut min lycka. vet inte om det är chocken av att se så mycket löv eller om det är den härliga färgen som lockar. kan också vara så att jag fortfarande har små tendenser av barnslighet. hursom, måste jag verkligen lägga band på mig själv i dessa situationer. för annars är risken stor att någon kommer med en sån där vit tröja med långa ärmar och spännband.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar